Jäsning eller fermentering är en process som innebär ofullständig oxidation av organiska föreningar i frånvaro av syre. Det kallas även anaerob andning. Detta använder man vid tillverkning av bröd, öl, vin och sprit, och de önskade biprodukterna är just alkohol och gaser. Men det är inte så lämpligt om detta sker i våra kroppar.

Att bilda energi är centralt för kroppen funktion och cellernas alla biokemiska processer. Cellandningen kallas den process som producerar den energi (ATP) som driver allt i våra kroppar. Då bryts matens minsta beståndsdelar ner, och energin utvinns från glukos (en enkel sockerart) med hjälp av syre.

Vid fri tillgång på syre bildas 34 ATP-molekyler när en molekyl glukos bryts ner. Men vid frånvaro av syre sker jäsning, vilket är en mindre fördelaktig process därför att endast två ATP-molekyler bildas. Detta är en mycket ineffektiv process för att få energi till cellerna. Men det är bättre än ingen ATP, för det ger oundvikligen celldöd.

Dessutom bildas en rad mindre hälsosamma biprodukter: organiska syror (mjölksyra), alkoholer, illaluktande aldehyder, vätgaser och/eller koldioxid. Mjölksyra bildas, vilket kan ge lokal försurning och muskelsmärta –  precis som vid hård träning när syretillförseln blir otillräcklig. Sammantaget kan allt detta skapa en lokal giftig miljö, samtidigt som energi (värme) frigörs.

Energiproduktion utan närvaro av syre ger hög risk för lokal inflammation. All inflammation som inte är övergående, bäddar för sjukdom.

.

Brist på energi, ATP

Vid brist på ATP i cellerna sker en rad negativa sekundärprocesser. Till exempel kan inte natrium-kaliumbalansen upprätthållas, och denna är essentiell för laddningen över cellmembranen, cellens fetthölje. Vid låg spänning glappar det interna informationssystemet och cellernas kommunikation fungerar sämre. En bra term för detta är “ludd på synapserna” och det kan kännas som gröt i huvudet och svårt att tänka klara tankar.

Fördelningen av kroppens vätskor: inne i cellerna, extracellulärt och blodet (det röda).

Dessutom rör sig flera mineraler ut från vätskan utanför cellerna (den extracelluläsa vätskan) och in i blodet, varvid mineraldepåer bildas. Dessa kan sätta sig i lederna och ge artrit (stelhet och smärta) eller orsaka grå starr i ögonen.

När mineralbalansen på detta sätt rubbas av syrebrist, energibrist och defekter i cellmembranen – så försämras även den elektriska överföringen av energi från hjärnan till musklerna. Då svarar musklerna dåligt, eller man kan få spasmer – ofrivilliga ryckningar i vissa muskler.

.

Således ökar otillräcklig syresättning risken för successiva nedskräpningen av kroppen,  vilket i sin tur ökar risken för att du ska bli sjuk. Sjukdom – obalans – som kan vara en reaktion på:

  • överbelastning i systemet
  • låggradig kronisk inflammation
  • hämmat energiflöde inklusive förstoppning i tarmen
  • jäsningsprocesser i kroppen (ger ofta lätt förgiftning)

.

Uppbyggande eller nedbrytande processer

Uppbyggande och nedbrytande reaktioner pågår hela tiden. De kallas för anabola respektive katabola processer och är en naturlig del av vår ämnesomsättning. De ämnen (mat, dryck, läkemedel) du tillför kommer antingen att belasta kroppen, vilket påskyndar nedbrytningen, eller stimulera uppbyggnaden och livsprocesserna.

Beroende på hur vi behandlar vår kropp påverkas den således i antingen den ena eller den andra riktningen, anabol eller katabol.

Jäst och mögel i sjuk vävnad

Läkare och forskare som har studerat detta har funnit att i kroppsvätskor och vävnader hos en kroniskt sjuk person finns det främst nedbrytande processer. Det kan vara rena förruttnelseprocesser i kroppen, vilket sänker cirkulationen ytterligare och gör blodet mer trög ytande. Det kan göra att andedräkten stinker och att personen luktar illa, av den föruttnelse (nedbrytning) som pågår i kroppen. Allt detta bäddar för sjukdomar och överväxt av parasitiska patogener.

  • I princip är det samma sak som att kroppen börjar brytas ner i förtid … det vill säga syrebrist och för hög andel jäsningar resulterar i ett förtidigt åldrande. Dessa processer beskrevs redan på 1800-talet inom tysk och fransk mikrobiologi, men de har sedan med några få undantag försvunnit från den moderna medicinen.

I Sverige har läkaren Erik Enby under tjugo års tid utfört blodanalys och mikroskopering av tusentals patienter med alla typer av kroniska sjukdomar. Forskningsarbetet bekräftar att merparten av alla så kallade kroniskt sjuka personer har olika växande strukturer (som jäst och mögel) i blod och fasta vävnader. Fynden är kontroversiella och ännu inte accepterade, men det ökar förståelsen för de kroniska sjukdomarnas uppkomst och utveckling.

Motverka jäsningar

Utan energiprodukt blir det total celldöd, så att slå om till jäsningsprocesser är en sista utväg att hålla en organism vid liv. Behandlingen är då att motverka jäsningen. Man häver förruttnelseprocesserna genom att på olika sätt öka cirkulationen (värme, andning, motion), tillföra vitala näringsämnen och underlätta kroppens avgifta. Man kan även ta starka örter som motverkar tillväxt av jäst och svamp i kroppen. Därefter tillför man positiva bakterier till tarmfloran.

Jäsning är precis den process som används för att framställa öl, vin och annan alkohol samt bröd. Så har man problem med för mycket jäsning (svullnad, smärta och inflammation) i kroppen är det mycket bra att undvika den typen av dryck och mat. Det är lämpligt att undvika även mögelmat som mögelost, och lagrad mat som ost.

Detox och fasta med jämna mellanrum fyller en viktig funktion för att kroppen ska kunna återfå sin balans, och kunna fungera så väl den kan. Avgiftning är dessutom mycket energikrävande för det är en byggprocess, och därför behövs särskilt fokus avsättas med jämna mellanrum för att underlätta den proceduren. Samtidigt bör man ta örter och annat som underlättar och stimulerar avgiftningen, allt för att hjälpa kroppen maximalt.

Det är viktigt att inse att dessa processer är reversibla – och när förgiftningstillståndet hävs så öppnar det för självläking av kroppen.

Slutsats: Det finns gott hopp – oavsett hur man mår!

Läs mer:

.

CandidaDr Sanna Ehdins bloggKost & hälsaMage och tarmMat & näringMetabola syndromet