Det nordiska näringsrekommendationerna, NNR, är ett kostråd vars uppgift är att samla vetenskapliga studier som bas för att rekommendera invånare i Norden vad de ska lägga på sina tallrikar. Syftet med rekommendationerna är att lyfta fram mat en kost med näringsämnen som minskar risken att få livsstilssjukdomar som typ 2-diabetes, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar.

Näringsrekommendationerna, som kommer från det nordiska ministerrådet, förser de nordiska länderna ett gemensamt evidensbaserat underlag som sedan ska spridas till allmänheten. Råden är dock till för den allmänna befolkningen och inte för personer med sjukdomar eller andra tillstånd som följer och behöver andra kostråd. Maten som rekommenderas ska även kunna täcka in de ökade behoven vid lättare infektioner och vissa medicinska behandlingar.

Läs också: Hur du hjälper dina barn att äta näringsrik mat

Ät fisk och mycket grönt

De nya råden är framtagna under en period på fem år och bygger på den bästa tillgängligheten av forskning om näringsämnen och matvanor. 2023 års upplaga är också den största hittills med det mest omfattande vetenskapliga underlaget. Råden handlar inte bara om vad vi ska lägga på tallriken utan även om vad som är bra för vår miljö och planeten som helhet. Att kostråden nu också innefattar klimatet har inget som gjorts tidigare. Rapporten, som undersökt 15 grupper med livsmedel och 36 näringsämnen, förordar en växtbaserad kost med mycket grönsaker, frukt och bär. Och till det baljväxter, fullkorn och potatis. 

Vi ska också äta mycket fisk och nötter, men ha ett måttligt intag av mjölkprodukter med låg fetthalt. Vidare rekommenderas ett begränsat intag av vitt och rött kött, ett minimalt intag av alkohol, processat kött och processade livsmedel med socker, salt och fett.

Maten samverkar 

De nordiska länderna har sedan 1980 haft gemensamma kostråd. Dessa råd har uppdaterats med jämna mellanrum, och år presenterades råden för sjätte gången. De första kostråden, på 80-talet, handlade om energi och näringsämnen och men med tiden utökats till att handla om hållbarhet, kostmönster och olika livsmedelsgrupper. Att råden nu utökas har beror på den breda och intensiva forskningen världen över och att kunskapen om sambandet mellan kosten och vår hälsa snabbt ökar. 

Idag kan studier visa att maten vi äter inte bara innehåller olika näringsämnen utan att även bioaktiva ämnen som samverkar med varandra. Det betyder att ett enskilt ämne i sig inte har så stor effekt, men när olika näringsämnen kombineras sker en synergisk inverkan, det vill säga – effekten blir bättre.

Läs också: Food Pharmacy: Bli en näringsjägare och optimera din hälsa

Hållbar utveckling och klimatvänligt

Ett exempel på både klimatvänliga kostråd men även råd ur en hälsosynvinkel är att minska intaget av rött kött i veckan från 500 gram till 350 gram, och att ersätta med växtbaserad kost.

I rekommendationerna har man vägt in faktorer som kväveutsläpp, mark- och vattenanvändning.

Rådet har dock fått synpunkter på att man inte avråder från ultraprocessad mat då det finns studier som visar på negativa hälsoeffekter av detta. Anledningen till att man inte avråder från att äta ultraprocessad mat är att inom den kategorin finns även bröd som finns i livsmedelsbutiken. 

Nordiska näringsrekommendationerna 2023

  • Ät ett högt intag av baljväxter, potatis, fullkorn, frukt, bär och grönsaker.
  • Ät rikligt av fisk och nötter.
  • Ät ett måttligt intag av fettsnåla mejeriprodukter.
  • Ät ett begränsat intag av fågel och rött kött.
  • Ät ett minimalt intag av processad mat som innehåller mycket socker, salt och fett samt processat kött. Drick minimalt med alkohol.

Text: Inger Palm

grönsakergröntnäringvegetariskt