Benskörhet: Behandling, screening och uppföljning, del 2

Albert Einstein sägs ha yttrat två tankeväckande citat som jag anser vara högst relevanta för del två i min artikelserie ”Nollvision för benskörhet”. Citat som även är tillämpliga på en bredare vision: ”Nollvision för miljö- och livsstilsrelaterade kroniska sjukdomar”. Dessa sjukdomar står för minst 80% av alla sjukdomar och orsakar stora kostnader för samhället samt mänskligt lidande. De skulle kunna minskas radikalt över en period av 10, 20 och 30 år, på ett liknande sätt som rökningsrelaterade sjukdomar och dödlighet i trafikolyckor. Benskörhet, även känt som osteoporos, är en av dessa sjukdomar och kräver särskild uppmärksamhet och behandling för att minska dess påverkan på samhället och individer.

Vårt sjukvårdssystem är effektivt när det kommer till behandling av akuta sjukdomar. Däremot brister det i att adressera grundorsakerna och hantera kroniska sjukdomar. Detta sker trots att miljarder i forskningsmedel har investerats under de senaste 60 åren för att finna botemedel med hjälp av läkemedel. På samma sätt som vi har minskat dödlighet och lidande i trafikolyckor, skulle dessa hälsoproblem sannolikt kunna reduceras. För detta krävs dock att vi tillämpar visdom och logik, något som Albert Einstein påpekade i sina berömda citat.

Läs också: Benskörhet: “Låt oss sikta på en nollvision” Del 1

“Vi kan inte lösa problemen om vi använder samma tänk som vi hade när vi skapade dem”

Detta citat betonar behovet av ett förändrat tankesätt, ett avsteg från konventionellt tänkande och antagandet av nya perspektiv för att effektivt tackla våra problem. Einsteins ord uppmanar oss att inse begränsningarna i våra nuvarande metoder och att omfamna viljan att utforska nya vägar. Citatet förkroppsligar essensen av innovation och framsteg – en påminnelse om att verkliga lösningar ofta ligger bortom gränserna för vårt välbekanta tänkande. Vårt sjukvårdssystem är alltför fast i en återvändsgränd, med minimalt inflytande från dem som arbetar med icke-farmakologiska och orsaksrelaterade, miljö-, livsstils- och alternativa eller komplementära inriktade lösningar, inklusive kvant- och frekvensmedicin, som bygger på Albert Einsteins banbrytande upptäckter inom fysiken.

Det är dags att vara uppriktig och ärlig—att erkänna att det är vi, både som kollektiv och individer, som har skapat de problem som leder till dessa typer av sjukdomar, vilka vi önskar ska försvinna snabbt med mediciner. Dessa piller, som har utvecklats tack vare miljardbelopp, måste slutligen betalas tillbaka av antingen staten eller individer. Vi har tillåtit att girighet efter pengar och makt, företag och politiska institutioner har förstört miljön, våra bördiga odlingsmarker och våra livsmedel, vilket har skapat en epidemi av miljö- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Det finns tiotusentals vetenskapliga studier som visar att mögel, tungmetaller, bekämpningsmedel, kemikalier, plaster, tillsatser och andra ämnen i vår miljö och våra kroppar bidrar till utvecklingen av olika sjukdomar. Trots detta verkar vi inte tillräckligt motiverade att minska dessa föroreningar som belastar vår luft, vattendrag, jordmån, produkter och kroppar.

Tusentals studier påvisar hur socker och ultraprocessad mat bidrar till näringsbrister, näringsobalanser samt metabola, oxidativa och inflammationsdrivande processer inom oss, vilket i sin tur bidrar till sjukdomsutveckling.

Det råder brist på utbildning, tid, prioritering och resurser för att analysera och hantera orsakerna bakom sjukdomsutveckling och dess kostnader. Problemen inkluderar ofta en kombination av barndomstrauma, psykologiska och sociala problem, toxisk miljöbelastning, näringsbrister, dolda infektioner, inaktivitet, stress och sömnbesvär. Dessa faktorer bör inte behandlas isolerat inom olika avdelningar på sjukhus eller andra institutioner, utan ses som delar av ett sammanhängande pussel som ger en tydligare bild av en persons hälso- och sjukdomsutveckling. Det är viktigt att stegvis adressera dessa orsaker, men okunskap och slarv kan vara kostsamt. Att endast “lindra” eller “bota” symtom utan att ta hänsyn till de underliggande orsakerna leder ofta till att problem återkommer, eller att nya problem uppstår. Detta kan jämföras med att slarvigt måla över en fasad utan att först skrapa och grundmåla ordentligt – det ser bra ut till en början, men när fasaden senare utsätts för väder och vind blir slarvet tydligt.

“Vansinnet är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat”

Detta uttalande speglar också vår nuvarande situation, där vårt hälso- och sjukvårdssystem, såväl som individens relation till sig själv, sin familj och samhället, tenderar att fortsätta på samma väg. Det krävs en kraftig omvälvning innan något nytt testas. Om man personligen har sökt hjälp och testat strategier inom egenvård, sjukvård eller kompletterande vård som har fungerat, så är det utmärkt, en riktig lyckoträff. Men om man upprepade gånger har provat samma strategi utan framgång kan det vara nödvändigt att prova en annan väg eller komplettera nuvarande metod med nya vanor, behandlingar eller medel. Det gäller att våga byta spår.

Varje läkare och terapeut är vanligtvis mycket kompetent inom sina studie- och erfarenhetsområden men kanske inte lika skicklig i ämnen utanför deras expertis, likt en målare eller tapetserare som är skicklig inom sitt fält men kanske inte i att lösa problem orsakade av husets elektriska eller ventilationssystem. Under mina 40 år i patientmottagning har jag lärt mig att man ofta behöver lyfta på varje sten när det gäller komplexa problem och sjukdomar. Både patienten och terapeuten behöver göra många saker rätt samtidigt för att lyckas med att hantera svåra långvariga, kroniska sjukdomar. Det kan även vara nödvändigt att kombinera olika metoder i rätt ordning för att uppnå framgång.

Screening för benskörhet: Två bilder som kan se vad som är på gång

En screeningmetod kan användas i förebyggande syfte, eller för att utvärdera om man befinner sig i riskzonen för eller redan har drabbats av benskörhet. Följande två vanliga och kostnadseffektiva metoder används oftast för att avgöra om benstommen är frisk, något försvagad eller redan under utveckling av benskörhet.

• Panorama: käkledsröntgen hos tandläkaren. Käkleden är en del av benstommen som ofta börjar brytas ned snabbare än andra delar av benstommen. När du besöker tandläkaren kan du be om att de tar en helhetspanoramabild av övre och nedre käken och bedömer hälsan hos tänderna, tandrötterna och käkbenet. Om käkbenet visar tecken på porositet och inte ser friskt ut, bör du kontakta en läkare för att få en helkropps DEXA-scan, vilket ger en mer omfattande grund för en bedömning av benskörhet och en eventuell diagnos.

• På vissa vårdcentraler och kliniker erbjuds ultraljudsscreening av akilleshälen. Detta är ett sätt att bedöma hur frisk benstommen är just vid akilleshälen, men det ger ingen information om skelettets tillstånd i andra områden som ryggkotor och höftben. Eftersom olika delar av skelettet kan brytas ned i olika takt hos olika individer, bör du, om akilleshälen visar tecken på porositet, kontakta en läkare för att få en helkropps DEXA-scan. Denna scan ger en mer omfattande bild som kan ligga till grund för en bedömning av benskörhet och en eventuell diagnos.

Mer information om andra blodmarkörer, analyser, DEXA-helkroppsfotoundersökning, samt Vertical Fracture Assessment och Fracture Risk Assessment finns tillgänglig på kursen Peters Benskörhetsskola.

Egenvårds-blodanalyser som preventiv behandling av benskörhet

Genom att upptäcka olika näringsbrister i tid, kan man “mota Olle i grind”. Olika labb har mer eller mindre av olika markörer beroende på vad ett labb erbjuder och om du beställer en ”stor-”, ”plus-” eller ”premium-”panel. 

Under de senaste 10 åren har jag observerat en ökning av nya laboratorier som erbjuder olika typer av hälsoscreening via blodanalyser, allt från enskilda värden till paneler för män, kvinnor, idrottare, och olika prisnivåer såsom ekonomi, standard och premium, inkluderande läkartolkningar eller uttalanden. Det har varit mycket positivt att se hur varje individ kan beställa och förstå många viktiga nyckelvärden som återspeglar hälsotillståndet i olika organ eller funktioner. Det har genom åren varit utmanande för mig och mina patienter att få tillgång till tillräckligt detaljerade och omfattande blodanalyser på grund av restriktioner inom sjukvårdssystemet. Nu är det möjligt för individer eller deras terapeuter att själva beställa önskad panel.

Inom funktionsmedicin har vi alltid haft tillgång till innovativa laboratorier som ofta ligger 5–20 år före de som finns tillgängliga genom vårdcentraler. Jag är van att beställa blod-, saliv-, urin- och avföringsprover från olika framstående och informativa laboratorier, inklusive genanalyser, vilket jag har gjort och tolkat under de senaste 20 åren. Syftet är att bättre förstå tillstånd och orsaker till de problem som personer söker hjälp för.

Jag rekommenderar att varje individ, särskilt efter 40 års ålder, genomför minst en premium blodanalys (med 40–60 nyckelmarkörer) varje år. Alla har nu möjlighet till detta, om man kan betala kostnaden på 1200–2400 kr. Genom att upptäcka störningar tidigt blir det enklare, billigare och mer effektivt att hantera dem innan de utvecklar allvarliga symtom eller sjukdomar som sjukvården behöver åtgärda 5–10 år senare.

När det gäller benskörhet finns det flera blodanalysmarkörer som indikerar interna problem som kan öka risken för eller påskynda processen som leder till benskörhet, särskilt om man har genetiska förutsättningar eller inte har byggt upp ett starkt skelett under barndomen och tidiga vuxenår. Dessa markörer ger ingen diagnos av pågående eller begynnande benskörhet, men de ger viktiga ledtrådar om vad som bör förbättras för att förebygga benskörhet och andra hälsoproblem senare i livet.

• Blodfetterna, inklusive HDL, LDL, triglycerider och Apo B: Apo A-kvot, avslöjar metabola störningar och ökar risken för många sjukdomar, särskilt kardiovaskulära problem.
• Homocystein kan indikera genetiska metyleringsproblem som resulterar i felaktigt bildade proteiner och ökar risken för olika sjukdomar.
• Näringsämnen som kalcium och vitamin D kan avslöja näringsobalanser och brister som kan leda till ett skörare skelett.
• Glukos, HbA1C, insulin och C-peptid kan ge insikt om blodsockerstörningar och eventuell risk för diabetes.
• Hs CRP indikerar inflammation, en viktig process som kan påverka utvecklingen av benskörhet.
• Totalt antal vita blodkroppar, neutrofiler, lymfocyter, monocyter och andra immunförsvarsmarkörer ger information om immunförsvarets tillstånd och kan indikera eventuella infektioner som kan driva utvecklingen av benskörhet.

Läs också: Peter Wilhelmsson: “Hur vi kan förebygga och jobba med kognitiva nedsättningar”

Behandling benskörhet: Kalcium plus D-vitamin räcker inte

Utöver blodanalyspaneler och specifika blodprov som din läkare eller terapeut kan rekommendera, kan hårmineralanalyser erbjuda värdefull information för att skräddarsy rätt typ och dos av mineraler. Dessa mineraler bidrar inte bara till att bygga en stark benstomme, utan också till att binda och detoxifiera tungmetaller som kan skada ett friskt skelett. Mer information finns på Nutritech.

Vi har alla olika behov när det gäller mineraler för att stärka vårt skelett. Om man redan har en hög nivå av kalcium i blodet eller cellerna, bör man överväga att ta magnesiumtillskott istället för kalcium. Hårmineralanalyser kan ge indikationer på balansen mellan kalcium och magnesium och vilken mineralkombination som är mest lämplig för att stärka skelettet.

Inte alla behöver mer kalcium för att stärka skelettet. Många personer kan behöva 2–4 gånger mer magnesium än kalcium för att bygga ett starkare skelett. Dessutom finns det andra viktiga mineraler såsom kisel, bor och mangan som spelar en avgörande roll för ett starkt skelett.

I över 40 år har tiotusentals hårmineralanalyser visat att många personer behöver dubbelt så mycket magnesium som kalcium, snarare än tvärtom. Att enbart inta kalcium tillsammans med vitamin D är ofta en näringsrekommendation som inte lyckas förhindra utvecklingen av benskörhet, särskilt i jämförelse med intag av en mineralkombination bestående av magnesium, bor, kisel, mangan och zink, samt vitaminerna D och K. En korrekt balans mellan kalcium och fosfor, kalcium och magnesium samt kalcium och kalium har visat sig vara mycket viktig för ett starkt skelett.

Dessutom består mer än 90% av skelettet av kollagen och aminosyror. Därför är det ofta mycket fördelaktigt för skelettet att inkludera antingen kollagen eller benbuljongpulver i din näringsdryck, proteindryck eller smoothie.

Kost- och livsstilsråd för ett starkare skelett

Följande grundläggande råd gällande dina motionsvanor och intag av näring genom kost och kosttillskott kan bidra till ett starkare skelett. En växtbaserad, färgrik medelhavskost är en näringsrik kost som är utmärkt att följa, men den kan även anpassas ytterligare av din terapeut eller med hjälp av en hårmineralanalys. För att ytterligare stärka ditt skelett, bör du inkludera rikliga mängder av följande livsmedel: ansjovis, sardiner, tofu, tempeh, pumpakärnor, linfrön, chiafrön, sesamfrön, benbuljong, blåbär, oliver och olivolja samt en stor sallad varje dag.

Det finns över 700 vetenskapliga studier som stödjer användningen av naturliga behandlingar, metoder och tillskott såsom vitamin C, D3, K2, och mineralerna kalcium, magnesium, bor, kisel, och strontium, liksom genistein, silverax, malört, timjan, rosmarin, vallört, astragalus, berberin, fänkål, humle, kamomill, rooibos och ganoderma svampar, samt även lactobacillus acidophilus och plantarum. Dessa naturliga alternativ, tillsammans med kost och motion såsom viktbärande övningar, användning av vibrationsplatta, yoga, tai chi, solexponering, fasta och en kalorirestriktion, samt en glutenfri växtbaserad kost, är alla gynnsamma för att bygga och bibehålla ett starkt skelett.

För att förebygga benskörhet eller minska utvecklingen av benskörhet finns det en grundrekommendation som lätt kan integreras i din dagliga rutin för att stärka skelettet och minska inflammatoriska processer, vilka också spelar en stor roll i utvecklingen av de flesta kroniska sjukdomar relaterade till livsstil.

Min basrekommendation för intag av tillskott i förebyggande syfte och vid milda besvär

• Kombinera viktbärande motion med 10–20 minuter dagligen på en vibrationsplatta. Om du inte väljer att skräddarsy dina näringstillskott genom en hårmineralanalys, andra analyser eller en konsultation med en näringsexpert, bör du överväga följande tillskott:
• Inta 4–6 kapslar eller tabletter av en kvalitets multivitamin-mineral som innehåller extra mängder magnesium (400–800 mg), D3-vitamin (3,000–6,000 enheter), och K2-vitamin (60–300 mcg). Tillsätt även benbuljongpulver eller kollagenpulver i dina smoothies, näringsdrycker eller proteindrycker. Komplettera med fiskolja eller algolja som källor till omega-3, tillsammans med curcumin (gurkmejakoncentrat), vilket är en utmärkt kombination för att minska inflammation. Detta är särskilt viktigt om du har genetiska förutsättningar, äter en modern kost och har en stillasittande livsstil, vilket ökar risken för att utveckla benskörhet.

Råd och uppföljning vid en benskörthetsdiagnos, måttliga eller svåra besvär

Du bör helst söka expertråd från en läkare och komplettera detta med råd och behandling från en näringsterapeut eller en terapeut specialiserad på funktionsmedicin eller integrativ medicin. Även råd och behandling från en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor kan vara mycket givande.

Se till att regelbundet följa upp dina framsteg med din läkare och näringsterapeut för att säkerställa att de åtgärder du vidtar leder till förbättringar. Det är ofta mycket framgångsrikt att kunna stoppa utvecklingen av benskörhet, och i vissa fall kan man även återuppbygga en starkare benstomme och uppnå bättre hälsa.

För mer information om hur du kan förstå, analysera och behandla benskörhet, besök Peters Benskörhetskola.

Av Peter Wilhelmsson, funktionsmedicinsk naturläkare