Cellulosagummi är ett konsistens- och utfyllnadsmedel som livsmedelsindustrin lägger i en mängd olika mat och drycker numera – trots att det irriterar och skadar tarmen! Både tarmslemhinnan och tarmfloran försämras och inflammation uppstår. Det är allvarligt! Cellulosagummi och andra liknande mikrokristallina cellulosa används nämligen för  att  framkalla colon irritable i djurförsök – så undvik all mat som innehåller denna billiga bulkkemikalie som tillsats.

—————————————————————————————————————————————–

Tillägg: Det blev enorm uppmärksamhet för denna blogg när många blev upprörda över att skadligt cellulosagummi och motsvarande används i kapslarna till kosttillskott. I flera kosttillskott finns det även mikrokristallint cellulosa som fyllnadsmedel, och företagen verkar tro att det är naturligt kostfiber som det som finns i grönsaker. Det stämmer inte, för det är halvsyntetiska och skadliga cellulosaföreningar som framställs ur trädens cellulosa eller bomull med starka kemiska processer.

Inget av de som listas nederst är bra för vår hälsa. Men tyvärr är dessa cellulosaföreningar godkända som mattillsatser av livsmedelsverket. Det värsta är att de finns i massa färdigmat (se nedan). Därför är det viktigt att upplysa matproducenter – alternativt låta bli att köpa deras cellulosa-produkter. Slv har (i vanlig ordning) inte satt någon övre gräns för hur mycket som får användas. Vår hälsa spelar liten roll, för deras finansiär livsmedelsindustrins (fyllnadsmedelsindustrins?) intressen går först.  Därför är det viktigt undvika mat med cellulosagummit och liknande (se nederst).

Men jag får be er om två saker: 1. Ha tålamod med att kosttillskottsföretagen behöver inse detta och förändras (gärna ha naturliga gelatinkapslar igen), samt 2. Skriv och ring gärna till dem och påverka så vi får en förbättring – men använd en vänlig ton tack! Förståeligt att bli arg, och ilskan får vart på oss men vänlighet ger resultat.

—————————————————————————————————————————————–

Jag upptäckte detta när jag åt ett ekologiskt glutenfritt bröd men blev uppblåst i tarmen och så svullen om smalbenen att anklarna försvann! (se bilden). Så jag tål absolut inte cellulosagummi – men det säger väl sig självt att vi människor inte ska äta cellulosa – träfibrer?! ️

Mina smalben svullnade så att anklarna försvann av cellulosagummi
i glutenfritt bröd!

Cellulosagummit tillsätts i många bröd för att det ska hålla samman väl, med tyvärr används det även lite överallt inklusive i öl, vin, bakverk, glass, kex med mera och ibland står det inte ens utsatt (se lista längre ner). Ett billigt bulkmedel som läggs på de mest oväntade ställen, som sprutas i tigerräkor för att ge större vikt….

Många reagerar också på denna onaturliga tillsats, som alltså även används i glutenfritt bröd. En kvinna berättade för mig: ”Jag gick upp 10 kilo när jag gick över till glutenfri diet efter min celiakidiagnos. Vätska samlades i kroppen och magen var konstant uppblåst. Idag äter jag bara naturligt glutenfritt och försöker undvika allt glutenfritt bröd och pasta.”

Emulgeringsmedlen karboximetylcellulosa (CMC), ofta kallad cellulosagummi, och polysorbat 80 (känt som Tween 80), håller såser smidiga och hindrar frysta sötsaker från att separera i sina olika beståndsdelar. De fluffar upp snabbmatsställenas milkshakes och håller salladsdressingar krämiga – men skadar vårt känsliga tarmekosystem.

.

Cellulosagummi irriterar tarmen (IBD)

Cellulosagummi finns alltså överallt i den moderna maten – men hur skadligt är det? När CMC har getts i maten till råttor i volymer som efterliknar den utbredda konsumtionen hos människor, så aktiverar det en låggradig inflammation, viktökning och förfettning. Det orsakade oroande förändringar i metabolismen och förändrad tarmflora.

Djurstudier visar konsekvent att karragenan och CMC sätter igång de cellförändringar på tarmslemhinnan som är typiska för irriterad tarm (IBD) – och samtidigt förändras tarmfloran (mikrobiomet).

De stör tarmens epitel barriär, hämmar proteiner som ger skydd mot mikroorganismer och stimulerar utvecklingen av pro-inflammatoriska cytokiner. Det senare betyder att de stimulerar immunsystemets celler att producera små biokemiska ämnen som skapar inflammation, vilket är riktigt dåligt. Studier på människor är naturligtvis oetiska att genomföra, men nyligen genomförda studier av förändringar på mänskliga epitelceller (tarmslemhinnan) och det mänskliga mikrobiomet stödjer de resultat som erhållits från djurstudier. Så man skapar en ”irriterad tarm-fest”…

Sorgligt nog används det även för kosttillskott till de ”vegetariska kapslar” som numera ersatt de flesta gelatinkapslarna. Därför öppnar jag alla och häller ut innehållet i ett glas vatten och dricker det. Det smakar sådär… men man vänjer sig även vid det. Dags att ta tillbaka gelatinkapslarna för de är neutrala för tarmen! Tapiocakaplar är ett veganalternativ.

–

Var finns mikrokristallint cellulosa?

De används också i stor utsträckning i läkemedel, vilket är sjukt med tanke på hur skadligt det är! Det ska stå på förpackningen men inte alltid så som hos vin och öl – och kolla E-nummerlistan nederst. Det är ytterligare ett skäl att vara försiktig med eller undvika industriprocessad mat.  

  • Glass: Det minskar risken för att glassen bildar iskristaller och man behöver inte lika låga temperaturer, vilket tar bort behovet av konventionella blandare eller saltisblandningar. CMC förhindrar att glass löses upp i en ful soppa när den lämnas ute, och därför behåller paketet glass formen även när det är tinat …
  • Bröd, kakor och kex: Som emulgator eller utfyllnad/förbättrad konsistens med gummiegenskaper som håller ihop, och för att spara pengar med mindre mängd fett och/eller äggula.
  • Godis: Ger ”smidig spridning i smakoljor och förbättrar konsis- tensen och kvaliteten”. CMC används i tuggummi, margariner och jordnötssmör som emulgator.
  • Öl, vin och läsk: Ger en bra spridning av aromer över tungan och i munhålan.
  • Tandkräm: Bindnings- och utfyllnadsmedel.
  • Läkemedel: Konsistensmedel som i gelkapslar, för att få piller att lösas upp i magen och hålla mediciner suspenderade (väl lösliga) i vätskor.
  • Vegetabiliskakapslar: Används till kosttillskott och läkemedel.

Så här skriver forskargruppen Rinninella E et al. 2020:

Interaktionerna mellan kost, tarmflora och irritabel tarmsyndrom (IBS) har många komplexa mekanismer som inte är helt klarlagda. Livsmedelstillsatser är en komponent i den moderna mänskliga kosten som förtjänar uppmärksamhet från vetenskap och regeringspolitik. Exponering för livsmedelstillsatser kan inducera dysbios och dysreglering av tarmhomeostas med en förändring av tarmbarriären och aktivering av immunsvaret. Dessa mikrobiella förändringar kan förvärra tarmsymptomen associerade med IBS, såsom visceral smärta, låggradig inflammation och förändringar i tarmvanor. 

Vissa tillsatser (polyoler) är uteslutna i dieterna för IBS-patienter med låg fermenterbar oligo-, di- och monosackarid och polyol (FODMAP). Även om de flesta studier har utförts på djur, är många konstgjorda sötningsmedel, emulgeringsmedel och livsmedelsfärgämnen en potentiell dold drivkraft för IBS. Patienter med IBS bördärför undvika livsmedelstillsatser i kosten samt kosttillskott (och för de som i förebyggande syfter vill undvika att få IBS, mitt tillägg).

.

FAKTA Cellulosagummi:

Karboximetylcellulosa (CMC) eller cellulosagummi syntetiseras genom den alkalikatalyserade reaktionen av cellulosa med klorättiksyra (organiska syra). De polära karboxylgrupperna gör cellulosan löslig och kemiskt reaktiv. Den initiala reaktionen producerar en blandning av cirka 60 procent CMC plus 40 procent salter (natriumklorid och natriumglykolat). Denna produkt kallas ”teknisk CMC” och används bland annat i tvättmedel. Salterna avlägsnas i ytterligare reningsprocesser för den rena CMC som används för livsmedel, läkemedel och tandkräm (tandkräm). En mellanliggande “semifurified” klass produceras också, vanligtvis används i pappersapplikationer som återställande av arkivdokument.

E460 – Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel mikrokristallin cellulosa framställs från cellulosa eller bomull (!) som behandlats med syra. E 468 får endast användas till kosttillskott och som bärare till bordssötningsmedel, men övriga får användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs (E-texten från livsmedelsverkets hemsida).

Bild nedan: Hypomellose (HPMC) som finns i de “vegetabiliska” kapslarna för kosttillskott mm är kemiskt sett nästan esakt samma som cellulosagummi (carboxymetylcellulosa). De är båda skadliga för vår känsliga tarmslemhinna OCH de är klistriga och absorberar en del av kosttillskotten i kapseln. Samt är svåra att lösa upp helt i vatten, pröva själv.

Cellulosagummi kan också heta 

  • E 460 Mikrokristallinisk cellulosa, cellulosapulver
  • E 461 Metylcellulosa
  • E 462 Etylcellulosa
  • E 463 Hydroxipropylcellulosa 
  • E 464 Hydroxipropylmetylcellulosa
  • E 465 Metyletylcellulosa 
  • E 466 Karboximetylcellulosa, cellulosagummi, natriumkarboximetylcellulosa 
  • E 468 Tvärbunden natriumkarboximetylcellulosa 
  • E 469 Enzymatiskt hydrolyserad karboximetylcellulosa, enzymatiskt hydroliserad cellulosagummi️

.

Detta är inte ok. Låt bli att köpa produkter med dessa i, är enklaste sättet. Men viktigt att mejla till svenska Livsmedelsverket – livsmedelsverket@slv.se – och producenter och hjälpa till att starta opinion mot detta ofog att lägga en för människoföda onaturlig och skadlig kemikalieprodukt i mat och dryck!

Dr Sanna Ehdin

.

Bra val! Tipsa gärna i kommenterer för fler grultenfria produkter etc. utan cellulosagummi tack!

Referenser