Nedan får du lära dig mer om PFAS, vad det används till och dess hälsoeffekter. Vi tipsar också om vad du kan göra för att undvika PFAS i vardagen. 

Vad är PFAS?

PFAS är ett samlingsnamn på över 4700 olika ämnen med samma struktur och ändamål. De förekommer inte naturligt utan började framställas industriellt i mitten av 1900-talet. Förkortningen PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser, även kända som högfluorerade ämnen. 

Eftersom begreppet PFAS är relativt nytt är det fortfarande vanligt att stöta på de gamla namnen ”fluorkarboner” och ”PFC”, framför allt inom klädindustrin. 

Läs också: Så undviker du farliga kemikalier i hemmet

Var finns PFAS?

PFAS-ämnenas främsta egenskaper är att stöta bort vatten, fett och smuts. Därför används de ofta i stekpannor, funktionskläder och skor, men också i möbeltyger, papper, kartong, matförpackningar, impregneringssprayer och brandskum. Även skönhetsprodukter och kosmetika kan dock innehålla dessa ämnen för att förbättra hållbarheten.

Är PFAS farligt?

Vi får främst i oss PFAS från vår mat och inomhusmiljö. Det finns dock platser där även dricksvattnet är förorenat av PFAS, exempelvis brandövningsplatser, och där kan koncentrationen av dessa ämnena vara extra hög. I Kallinge och Ronneby förgiftades ett helt samhälle av PFAS under många år. Invånarna har de högst uppmätta värdena av PFAS i världen och de driver nu en rättsprocess mot vattenleverantören för att bland annat få hjälp med sina hälsoproblem.

Det är viktigt att veta att PFAS inte orsakar några omedelbara akuta hälsoproblem. Istället lagras ämnena i vår kropp under en längre tid. En längre exponering kan enligt forskare kan ha en negativ påverkan på hälsan, framför allt immunsystemet, hjärnans utveckling och levern. Men även olika sorters cancer och sköldkörtelsjukdomar har visat sig i studier.

Studier på människor har visat ett samband mellan exponering för PFAS och ökade nivåer av kolesterol och leverenzym (ALT). Det har också visat sig att PFAS kan föras över till foster via moderkakan samt till ammande barn genom modersmjölken. Det kan bland annat leda till att barnet får en låg födelsevikt och att de löper större risk att drabbas av infektioner. Därför är det extra viktigt att undvika dessa ämnen innan och efter du får barn.

PFAS i miljön

Eftersom PFAS är ett så pass nytt begrepp är kunskapen om dess miljöpåverkan fortfarande relativt begränsad. Det man däremot vet är att dessa högfluorerade ämnen är extremt svåra att bryta ned biologiskt. Många av dem bryts faktiskt inte ned över huvud taget under naturliga förhållanden. 

PFAS som hamnar i naturen blir kort sagt kvar där under en lång tid. Förr eller senare kommer det att hamna i vår mat, antingen via betande djur eller med grundvattnet.

Våra reningsverk avlägsnar en stor del av oönskade och farliga substanser i vårt dricksvatten. Så är dock inte fallet med PFAS. Idag finns det nämligen inga effektiva reningsmetoder som garanterar att dessa ämnen kan renas bort, vilket innebär att vi kommer att fortsätta exponeras för PFAS under en lång tid framöver.

Läs också: Vårt vatten – vad innehåller det egentligen?

Går det att undvika PFAS?

Som tidigare nämnt kommer majoriteten av de PFAS-ämnen vi får i oss från mat, vatten och inomhusmiljö. Det finns dock flera saker du kan göra för att undvika, eller åtminstone minska, användningen av produkter innehållande PFAS:

  1. Läs innehållsförteckningen på produkterna du köper. Var frågvis mot säljarna och tillverkarna.
  2. Ät mindre färdigrätter som ligger i fett- och vattenavstötande förpackningar.
  3. Köp produkter märkta med Bra miljöval eller Svanen. De innehåller i regel inga PFAS.
  4. Undvik stekpannor med non-stick beläggning. Välj istället varianter i glas, porslin eller rostfritt stål.
  5. Välj miljömärkt smink och hudkräm. Kontrollera innehållsförteckningen och se till att ingredienslistan inte innehåller orden ”perfluoro”, ”polyfluoro” eller ”PTFE”.
  6. Ha för vana att köpa textilier som du kan tvätta. De som är smutsavvisande (exempelvis heltäckningsmattor eller soffklädsel) innehåller oftast PFAS.
  7. Undvik fisk från insjöar och Östersjön, särskilt om du är gravid eller ammar.
  8. Testa ditt dricksvatten regelbundet om du har egen brunn.
  9. Minska på mängden snabb- och hämtmat. Många av behållarna som maten kommer i har PFAS-beläggning.

Av Elsa Larsson

PFAS