Men vad händer egentligen i kroppen under menscykeln? Vilka mensskydd ska man välja (och undvika)? Och vad kan man egentligen göra för att minska mensbesvären? Allt detta och lite till får du lära dig i vår stora mensguide nedan!

Vad händer i kroppen under mensen? 

Någon gång under puberteten börjar äggen i våra äggstockar att mogna och vi får vår allra första ägglossning. Då lossnar ett moget ägg från äggstocken som tar sig vidare ner i äggledaren där det kan bli befruktat. Samtidigt gör sig slemhinnan i livmodern redo för att ta emot det befruktade ägget. 

Om ingen spermie befruktar ägget under ägglossningen skrumpnar livmoderslemhinnan ihop. Kroppen stöter sedan ut den tillsammans med det obefruktade ägget i form av en blödning och det är denna blödning som kallas mens. Mängden blod kan variera, men oftast rör det sig om en halv deciliter totalt.

Efter mensen börjar en ny slemhinna att mogna för att återigen kunna ta emot ett befruktat ägg vid nästa ägglossning eller stötas ut. Och så fortsätter det ända fram till klimakteriet. Så länge du har mens kan bli gravid och få barn. 

Ibland kan menscykeln rubbas 

Normalt sett varar en menstruationsblödning i cirka 4 – 8 dagar och det normala intervallet mellan den första blödningsdagen och nästa är 21 – 35 dagar. Detta kan dock vara olika från person till person, men också från månad till månad. 

Det finns saker som kan rubba menscykeln och göra att mensen kommer senare än vanligt, eller inte alls, under vissa perioder. Några vanliga orsaker är stress, stora viktförändringar, nya preventivmedel eller kronisk sjukdom. Även långvarig exponering för hormonstörande ämnen har visat sig kunna påverka menscykeln och i värsta fall leda till infertilitet. 

Om du missat fler menstruationer i rad eller om mensen varar längre än 7 dagar kan det vara bra att uppsöka en läkare. Detsamma gäller om du får blödningar mellan mensen eller om du haft oregelbunden mens under en längre period.

Läs också: Få en bättre menstruation med ett stabilare blodsocker!

Vanliga symtom vid mens

Mensvärk är den vanligaste biverkningen vid mens och beror på kramp i musklerna. Det kan orsaka smärta i magen, men också i ryggen, låren och i huvudet. Även illamående och yrsel är vanliga symtom. 

Vissa får måttlig värk eller ingen alls, medan andra upplever svår smärta som påverkar vardagen. Det är vanligt att behandla besvären med receptfria smärtstillande läkemedel, exempelvis Ipren. Det är dock inte optimalt eftersom dessa läkemedel kan rubba kroppens fettbalans. Ett magnesiumtillskott kan vara ett bättre alternativ för naturlig lindring.

Tänk på att uppsöka en läkare om du upplever mycket svåra mensbesvär. Då kan du få hjälp med en passande behandling.

Olika typer av mensskydd

Idag finns det många olika typer av mensskydd att välja mellan som alla har sina fördelar. Här är några av de vanligaste:

  • Tampong. Tampongen förs in i slidan och suger åt sig mensblodet så att det inre rinner ut. Den känns oftast inte alls och går dessutom bra att både bada och träna med. 
  • Binda. En binda är ett tjockare trosskydd som du fäster i trosorna för att skydda kläderna. Bindor är normalt sett att föredra om du blöder mycket.
  • Trosskydd. Ett trosskydd är en tunnare variant av en binda som passar bra för dig med mindre blödningar.
  • Menstrosor. Det här är ett par specialanpassade trosor med en insydd tygbinda som fungerar på samma sätt som en vanlig binda. 
  • Menskopp. Menskoppen är en liten kopp som du för in i slidan och som samlar upp blodet. Likt tampongen går den att använda både när du badar och tränar. 

Viktigt att välja skonsamma mensskydd 

Med tanke på att underlivet och slidan är så pass känslig är det viktigt att välja ett skonsamt mensskydd. Tamponger och bindor är i regel bra, men innehåller i många fall besprutad bomull som kan orsaka irritation. Dessutom kan tamponger som förs in i slidan förändra pH-värdet eftersom den fångar upp andra kroppsvätskor än bara mens. 

Vill du använda tampong eller binda ska du alltid välja ekologiska varianter. Menskoppen är generellt sett det snällaste mensskyddet, både mot kroppen och miljön. Den är tillverkad av medicinskt silikon samtidigt som den är återanvändbar.

Läs också: Alla fördelar med menskopp

Hur du får bort mensfläckar om du blöder igenom

Om du blöder igenom ditt mensskydd och får blod på kläder eller i sängen ska du: 

  1. Blöta fläcken med kallt vatten. Eftersom blod är organiskt och proteinbaserat kommer värme att koagulera proteinet och binda hemoglobinet, vilket gör fläckarna permanenta. 
  2. Applicera galltvål eller olivtvål och gnugga in i tyget. Är fläcken färsk bör du se skillnad direkt.
  3. Tvätta i maskin, helst på ett kallt program. 
  4. Upprepa processen om mensfläckarna inte gått bort. Du kan också hänga ut textilerna i solen för att bleka fläckarna eller använda väteperoxid istället för blekmedel. 

För att undvika blodfläckar på madrassen kan du dessutom använda draglakan som skydd samt lägga en handduk under lakanet.  

Lär känna din egen menscykel 

Med tiden kommer du att lära dig hur just din menscykel fungerar och vad som är normalt för just dig. För att underlätta processen rekommenderar vi att du tar hjälp av en mensapp där du kan registrera dina menstruationer och få värdefull information om din menscykel. 

Du kan också lära dig mer om hur mensen fungerar rent generellt på Vulverine. Där bloggar och poddar sexualhälsorådgivaren och författaren Jenny Koos om allt som har med menstruation, preventivmedel och fertilitet att göra.

3 snabba tips för att må bättre under mensen 

Det är inte ett måste att må dåligt under mensen. Här är tre enkla tips på vad du kan göra för att förebygga mensrelaterade besvär: 

  1. Håll igång. Träning kan minska mensbesvär genom att förbättra blodcirkulationen i bäckenet samtidigt som det kan förbättra ditt humör i allmänhet. 
  2. Undvik socker och kaffe. Socker kan påverka blodsockret och kroppens utsöndring av stresshormoner. Kaffe är extra viktigt att undvika om du lider av PMS. 
  3. Ät mer grönsaker. Grönsaker som broccoli, kål, brysselkål och sparris innehåller indoler som kan hjälpa levern att avgifta östrogener. 

Av Elsa Larsson

MensMenscykelnpms