De senaste åren har det hänt mycket inom forskningen runt inflammationer. Allt fler studier visar att en kronisk låggradig inflammation kan bidra till flera av våra vanligaste folksjukdomar som diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom, reumatism och åderförfettning. Vi vet också att en fysisk stress i kroppen gör kroppen mer sårbar för inflammation, precis som en långvarig känslomässig stress även det kan orsaka inflammation.
Det positiva är att de faktorer som orsakar låggradig inflammation går att påverka, och det kan man göra själv genom att se över sin kost. Det handlar om att minska på, eller kanske helt välja bort den processade maten och istället se till att få i sig näringsrik mat och äta en kost som innehåller mycket antioxidanter och omega-3 fettsyror.
Här kommer även vikten av en god nattsömn in. Bara några nätter med dålig sömn kan det göra dig mer infektionskänslig. Att lägga fokus på sömnen är en viktig pusselbit. Att träna eller att helt enkelt bara ägna sig åt vardagsmotion där du får upp flåset lite grand sänker inflammation i kroppen och kan göra skillnad. Även övervikt driver inflammation i kroppen.
Läs också: Inflammation är ett större hot för hjärtat än kolesterol
När inflammationen är din vän
Men vad händer då en låggradig inflammation uppkommer i kroppen? Enkelt förklarat så handlar det om att när din kropp är i obalans kan de mekanismer som håller inflammationer i schack inte fungera som det ska. Och om en inflammation pågår länge finns det risk att det leder till ett kroniskt tillstånd som ger skadliga effekter på kroppens vävnader samtidigt som risken för olika sjukdomar ökar.
När en inflammation uppstår är det en ganska komplicerad process som startar med att en skada uppstår. Det kan vara att du ramlar och slår dig eller att en infektion uppstår lokalt för att du till exempel skär dig på en kniv.
Där och då uppstår en svullnad. Du blir varm och det gör ont, symtom som är en del av den läkande processen. I det området som blir infekterat skickas signalämnen ut. Dessa ämnen är exempelvis cytokiner och leukotriener. Då ingriper de vita blodkropparna och rusar dit för att läka infektionen eller skadan som uppstått. I dessa processer deltar även hormonliknande ämnen som kallas prostaglandiner.
Skulle det uppstå en kraftigare inflammation så påverkas oftast hela kroppen och då känner du dig bland annat trött. Men när kroppen läker så minskar inflammationen, och vid just det här tillfället är inflammationen en vän.
Läs också: Vad innebär kronisk inflammation i kroppen?
Ämnen som dämpar inflammation
Förutom att börja äta en kost med mycket vitaminer och mineraler och bra fetter, röra på dig regelbundet och se till att sova bra så kan några extra tillskott dämpa inflammation i kroppen.
Till exempel har stora doser E-vitamin en god antiinflammatorisk effekt. Gurkmeja har en mekanism som påminner om traditionella antiinflammatoriska läkemedel. Det innebär att gurkmeja, precis som de så kallade NSAID-medicinerna, dämpar de enzym som aktiverar inflammatoriska prostaglandiner.
Boswellia är ett annat ämne, men dess verkningsmekanism gör istället att de proinflammatoriska leukotrienerna nedregleras. Boswellia är också en bra smärtlindrare. Det aktiva ämnet i boswellia tycks även kunna skydda ledbrosket. Ett annat stort användningsområde för boswellia är olika typer av inflammationer i mag-tarmkanalen som ulcerös colit och Crohns sjukdom, men den har också viss effekt vid astma.
Nyponextrakt innehåller ett inflammationshämmande ämne – GOPO.
Av Inger Palm